Mats Svegfors – en utredare av kulturlivets framtid

Mats Svegfors har fått i uppdrag av regeringen att granska kultursamverkansmodellen. I faktarutan beskriver vi kultursamverkansmodellen. Vi träffar Mats och utredningssekreterare Nadja Ali på Telefonfabriken i Stockholm för att prata om hur kulturpolitiken kan omfatta alla oavsett funktionsförutsättning. Vid mötet passade vi på att presentera ett smakprov på det kulturarbete som vi vill uppmärksamma utredningen på.

Mats har bakgrund som journalist och ämbetsman. Han har varit VD för Sveriges Radio och ordförande i Kulturrådets styrelse.

Mats hoppas att den här utredningen kan vara ett steg i att kulturen blir tillgänglig för fler personer i landet och att kommunerna ska tycka att kultur är viktigt. Han tror att utredningen inte kommer förändra mycket på kort sikt, men på lång sikt kan det bli stora förändringar.

Om kommunerna skulle prioritera kultur mer i sin verksamhet, så kan mycket förändras i samhället. Med kommunernas verksamhet så menar Mats allt från skola och barnomsorg till byggnader och integrationspolitik, med mera.

Kulturarbetare med funktionsnedsättning

Vi undrar var kulturarbetare med funktionsnedsättning kommer att få plats i den här utredningen.

Mats tänker efter och svarar fundersamt att det är viktigt att kulturen blir viktig för kommunerna. Kommunerna finns närmast all verksamhet i samhället och har ansvar för kultur.

Mats berättar att de kommer skriva i utredningen att det alltid finns ett behov av förnyelse och utveckling. Han tycker att förnyelse är särskilt intressant när det gäller människor med funktionsnedsättning. De har ofta andra perspektiv än vad människor är vana vid. Han anser att det är viktigt med olika synsätt och perspektiv på samhället och säger:

”Det viktiga perspektivet med kulturen är att man ska kunna se andra perspektiv, se samhället på andra sätt. Vidga förståelsen för verkligheten i all dess variationsrikedom. Konstnären har ett annat sätt att se på samhället än det perspektiv jag har som utredare.”

Uttrycket funktionsvariation är bra i det här sammanhanget, menar Mats. Det innebär att det är skillnad i vårt förhållande till samhället. En funktionsvariation är ett sätt att se på samhället och det gör funktionsvariationen intressant. Det ger en mångsidighet och möjlighet att se hur och vad andra människor ser i samhället.

Olika röster i kulturlivet

Det låter bra tycker vi, men vad betyder det i verkligheten? Det finns goda exempel på samarbeten med kulturverksamheter från Norrlandsoperan med Level 7 och Lerins lärlingar på SVT. Men en del verksamheter verkar nöjda efter att ha gjort en grej. Hur kan inkludering bli mer vanlig i vardagen?

Mats svarar att det kommer stå om sådana här saker när de skriver om utveckling och förnyelse. Han och Nadja har tittat på Myndigheten för kulturanalys och de uppföljningar, utvärderingar och redovisningar som finns. Mats säger:

”Jag är väl lite förvånad över att det inte har gjorts mer än det faktiskt har gjorts, när det gäller fokus på personer med funktionsnedsättning. […] Vi kommer att skriva om detta. Det är ju ett sätt att ge eftertryck åt krav och att följa upp vad som görs.”

Goda exempel utomlands

Vi säger att det finns exempel i Storbritannien på hur stora kulturinstitutioner, som konstmuseet TATE Modern och tv-bolaget BBC, får stöd när de inkluderar marginaliserade grupper i sina verksamheter, som personer med funktionsnedsättning. Tittar de på exempel utomlands hur andra gör?

Mats berättar att de har som uppdrag att titta på delaktighet och så många grupper som möjligt. Där är personer med funktionsnedsättning en grupp. Men det finns många andra grupper som ska räknas med, som ungdomar och flyktinginvandrare. Mats säger:

”Vi har till uppdrag att titta på en allmän struktur. Vi kommer att skriva om funktionshinder. Vi kommer att skriva om ungdomar, som är en annan sådan specialhänsyn. Det är extremt intressant ur kulturpolitisk utgångspunkt.”

Brist på utbildning

Det saknas utbildning för kulturarbetare med funktionsnedsättning. Saknar en person utbildning är det svårt att få vara med i det svenska kulturlivet, menar vi. Men det finns olika utbildningar för kulturarbetare med funktionsnedsättning i Tyskland, Frankrike och England till exempel.

Mats försvarar inte att det saknas utbildningsmöjligheter i Sverige. Men en anledning kan vara att ju större ett samhälle är, desto mer variation och valmöjligheter finns det, menar han.

Sedan har utbildningar förändrats mycket och påverkats av den så kallade Bolognaprocessen, som är ett utbildningssamarbete mellan europeiska länder. Det har gjort att utbildningar har blivit mer lika varandra. När allt blir väldigt lika så finns det mindre plats för variation. Det är bekymmersamt att de som inte passar in i en mall faller bort, säger Mats.

Delaktighet och funktionshinderspolitik

Sverige har fastnat i ett vård- och omhändertagande för personer med funktionsnedsättning. Kulturperspektivet är bortglömt, tycker vi. När ett tv-program som Lerins lärlingar sänds så blir det en förebild och inspiration. Kan myndigheter få en sorts extra pott för ökad inkludering till kulturverksamheter för att bjuda in kulturarbetare med funktionsnedsättning?

I utredningen kan vi skriva att uppdraget att inkludera fler olika röster i kulturverksamheter borde tas på allvar, säger Mats. Då går det att uppmana staten att lägga mer pengar på en sådan inkluderingsmodell.

Vi undrar om kulturen också kommer att prioriteras inom funktionshinderspolitiken, eftersom funktionshinderspolitiken i sig är ett prioriterat område.

Mats hade gärna svarat att kulturen kommer att prioriteras inom funktionshinderspolitiken, men tror inte det. I stället är han orolig. Problemet kan finnas på en annan plats och Sverige har ett besvärligt läge för sina statsfinanser. Det finns stora ekonomiska problem i kommuner och regioner. Då är det en risk att kultur prioriteras ned och då får man kämpa desto mer. Mats säger:

”Jag har sysslat mycket med byggande i min karriär. Om vi tittar på hur vi bygger allt som är tekniskt, och det gäller ju handikappanpassning, så har det utvecklats mycket. Men det som gäller kulturell delaktighet hänger inte med.”

Vi är duktiga på det tekniska. När en ingenjör kan hantera byggandet så är vi ett ingenjörsland, säger Mats. Han funderar på vad som händer med staden och den byggda miljön. Mycket kan göras för byggnader när det gäller skönhet, tillgänglighet och social funktion.

Kultur på lång sikt

Jag är inte optimistisk om kulturen på kort sikt, säger Mats, men på lång sikt är jag positiv. Han har varit inblandad i tio eller elva utredningar. Det blir sällan en omedelbar förändring, utan ofta tar det tid innan det händer något.

Vi tackar Mats och Nadja för samtalet. Denna viktiga utredning kommer att presenteras i slutet av september 2023.