Oska Bright – en festival att ta på allvar

Filmfestivalen Oska Bright i England firar 10-årsjubileum. Jag stämde träff på Zoom med arrangörerna Lizzie Banks och Sarah Watson. Vi pratade om varför Oska Bright kom till, fördelen med kortfilm och vad som utmärker de svenska bidragen som har tävlat i Oska Bright.

Oska Bright grundades 2004 och är en internationell filmfestival för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism och personer inom ”LGBTQIA+”. Festivalen sker vartannat år i Brighton, berättar Sarah.

De visar filmer från runt om i världen och de har många olika ämnen, förklarar Lizzie. Ett tema i Oska Bright är ”queer freedom”. Det temat kom in 2017 genom deras festivalgeneral Matthew Hellett. Matthew är en homosexuell man med intellektuell funktionsnedsättning. Han tyckte det var viktigt att uppmärksamma ett sådant perspektiv.

Sarah förklarar att förutom festivalen har de workshops, regelbundna träffar och pratar om känsliga ämnen. Det kan vara hur en del personer med funktionsnedsättning blir behandlade för att en biograf är osäker på hur den ska bemöta en.

Lizzie bekräftar att de arbetar för att biografer ska vara en välkomnande plats för personer med intellektuell funktionsnedsättning. De arbetar med hur biograferna kan förändra sitt arbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Inspirerad av Oscarsgalan

Sarah berättar att Oska Bright började som en endagsfestival. Den fortsatte att växa och hon kom med runt 2007–2009. Då var hon den yngsta personen i gruppen, de andra var mest äldre män. Men nu är det större spridning på vilka som är med i arbetsgruppen för Oska Bright. Under åren öppnade de även upp festivalen för personer med autism.

”I grunden handlade det om att vi ville att kultur och film av personer med funktionsnedsättning skulle tas seriöst.”

Lizzie håller med om att det har varit en lång resa för att komma till den punkten; att filmerna tas seriöst och inkluderas i andra filmfestivaler runt om i världen.

Namnet Oska Bright är inspirerat av Oscarsgalan, men det namnet är copyrightskyddat, så det blev ”Oska”, och ”Bright” kommer från att festivalen är i Brighton, förklarar Sarah.

Från början hade festivalen en björnmaskot. Men personer i filmbranschen trodde då att det var en barnfilmsfestival. De bad en lokal illustratör ta fram en ny snygg maskot som de trodde att personer i Brighton skulle känna igen. Det blev maskoten ”The Man” [mannen], berättar Lizzie.

Bidrag från 53 länder

I princip kan alla med en intellektuell funktionsnedsättning eller autism skicka in ett bidrag. Man behöver inte stå framför kameran för att skicka in, det räcker att man är involverad i produktionen, berättar Sarah.

Lizzie betonar att de är ute efter att personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism ska ha någon form av kreativ kontroll över det som händer.

Till årets festival har de fått in över 600 bidrag från 53 länder och de är glatt överraskade att det kommer filmer från världens alla hörn. Ett gäng av filmerna kommer från Sverige. De har inga formella internationella samarbeten. De försöker vara med på olika festivaler och när internationella deltagare kommer till Oska Bright brukar det bildas naturliga relationer.

Svensk humor

Det har varit en del svenska bidrag genom åren, som även har vunnit priser i sina kategorier. Är det något särskilt som utmärker de svenska kortfilmerna, undrar jag.

Annorlunda, svarar Sarah snabbt, och intressanta. Hon kommer alltid ihåg de svenska filmerna. Särskilt ”Man utan riktning” från Moomsteatern 2017 och Hugo Karlssons bidrag ”You and Eye” från 2019. De svenska filmerna fångar hennes uppmärksamhet.

Lizzie håller med och hon tycker att de alltid har humor. Många filmer tar sig själva på stort allvar. Den svenska humorn sticker ut på något vis.

Bäst med kortfilm

Sarah tycker att kortfilmer är ett bra format. Ibland är kortfilmerna de bästa och mest upplyftande filmerna. Hon lägger dem alltid på minnet. Sarah tillägger också att:

”Ibland, med långa filmer, så kan personer med intellektuell funktionsnedsättning ha svårt att koncentrera sig hela filmen, men med kortfilmer kan de.”

Lizzie håller med. Det bästa med kortfilm är att man ofta vill ha mer; det är som ett smakprov. En filmskapare kan prova olika saker i kortfilm, experimentera och ha kul. Vad är det som funkar hos publiken och vad funkar inte?

De får in alla möjliga typer av filmer. En del med lite grövre och oanständigt innehåll. Det är det roliga; variationen på filmer. Lizzie menar att de kan visa alla, oavsett om de är konstiga, animationer, musikvideos eller annat.

Lizzie tror också att det är lättare att hitta pengar till kortfilmer, eller göra en kortfilm med små resurser. De har en gräns på cirka 25 minuter för kortfilmer, men kan ta emot fullängdsfilmer också. Fast det är sällan det dyker upp fullängdsfilmer; det görs inte så många.

10-årsjubileum

Jag gratulerar dem till 10-årsjubileet och undrar hur de ska fira nu.

De kommer att visa film på 10 olika ställen runt om i Storbritannien, berättar Lizzie. De kommer även göra en födelsedagsvisning där alla kan välja en film från de senaste 10 åren som de tycker är viktig och förklara varför de valt den.

De ska även göra en guide för biografer, i hur de kan bli mer tillgängliga och inkluderande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett försök att bryta ner vad det är som känns läskigt. Det är faktiskt väldigt lätt att vara schysst, tillgänglig och välkomnande, menar Lizzie.

Sarah håller med och påpekar att tanken är att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas, inte bara vara ett alibi för att checka av någon tillgänglighetspolicy.

De ska fokusera på att genomföra en fysisk festival, men det kommer nog dyka upp digitala alternativ under festivalen. Senare i vår är tanken att släppa delar av festivalen digitalt, såsom huvudtalare, frågestunder, presentationer och filmklipp. De vill att personer som inte kan vara på plats, ändå ska kunna ta del av upplevelsen att vara på Oska Bright!

Översättning

LGBTQIA+: motsvarar det svenska HTBQI-begreppet

Queer freedom: möjligt att uttrycka sin person, oavsett läggning