Inuti - en 25-åring som lever för konsten | iMAGO

Inuti – en 25-åring som lever för konsten

Stiftelsen Inuti är en arbetsplats som arbetar med konst. De har en konstnärlig inriktning, arbetar med utställningar och har olika samarbeten, både i Sverige och andra länder. Konstnärerna som arbetar på Inuti har LSS-beslut och arbetar med konst på heltid. I år fyller stiftelsen 25 år och vi träffade deras konstnärliga ledare Anneli Aaltonen Krantz för att gratulera dem och prata konst…

Anneli står vid ett stort tygstycke som hänger mot en vägg. Tyget har en vit botten med stora gröna blad i två gröna nyanser tryckta över hela ytan. Över det gröna och vita finns svarta djur och växter i olika storlekar, de är tryckta på tyget och regelbundet placerade över ytan.
Anneli Aaltonen Krantz vid det kollektiva textilverket ”Tema Djungel” från 2018 (FOTO: Daniel Jönsson)

Hur startade Inuti?

Anneli berättar att Inuti startade för 25 år sedan. Det började som ett projekt med pengar från EU och Allmänna Arvsfonden. Då fanns det något som hette Torsdags-ateljén. Det var en konstnärsateljé för personer med funktionsnedsättning som jobbade med konst. Ateljén blev så populär att den växte och blev en Tisdags-ateljé också.

Intresset fortsatte växa och från år 2000 blev det en daglig verksamhet med renodlad konstnärlig inriktning. Idag arbetar över 60 konstnärer med LSS-beslut på Inuti och 25 konstnärer i personalgruppen. Vi har en styrelse och räknar man med dem så närmar vi oss 100 deltagare. Vi har vuxit på 25 år!

Hela verket syns inte på bilden, det som syns är 35 fyrkanter. De ligger som i en slingrande gångväg, på ett svart underlag. Fyrkanterna är i färgad kartong eller broderityg några har en fantasifigur broderad mitt på det vita. Vid sidan om står sju virkade pjäser och en tärning.
”89 broderier” av Hanna Björklund (2013)

Hur många verksamheter har ni nu då, och hur skiljer de sig åt?

Man kan säga att verksamheten är indelad i fem delar, säger Anneli. Den vi sitter i nu är Kungsholmen, en stor ateljé för 25 deltagare. På Kungsholmen jobbar vi med screentryck, sömnad, tovning eller annat textilt material. Det finns en målarateljé också.

Inuti Västerbroplan har 15 platser och där arbetar de med måleri, skulptur, foto och film. Ateljén på Lilla Essingen har 20 deltagare och är indelad i två delar, skulptur och måleri. Sen har vi ett galleri där vi ställer ut konst av konstnärer med funktionsvariation.

Slutligen har vi en stor konstsamling som heter Inuti Collection och innehåller över 500 konstverk. Vi köper regelbundet in konst från målgruppen.

Figuren i bilden har formen av ett stående parallellogram, alltså en rektangel som är tilltryckt så att den blir sned. På var sida om mittlinjen finns små målade fyrkanter, kvadrater, placerade i rader, varje rad har sin färg och raderna är likadana på båda sidor om mittlinjen.
”Rutsystem” av Niina Turunen (2018)

Vad är syftet med Inuti?

Vår grundidé är att vi ska tillvarata den kreativa förmågan hos personer med olika funktionsvariationer. Vi ska ta tillvara på kreativiteten som finns, lyfta den i samhället och dela den med en publik. Vi skapar konst och delar den.

Jag får säga ett stort grattis till er! Hur kommer ni att fira 25-årsjubileet nu?

Oj, vilken stor fråga, säger Anneli fundersamt. Vi har faktiskt börjat fira med en stor utställning i Ronneby Konsthall, den ligger i Blekinge. Vi har gjort en utställning på galleri Lyktan i Skogås, som är en del av jubileumsprogrammet. Vi har en utställning i vårt galleri där vi kommer visa teckningar från vår konstsamling.

”4 december öppnar en jättestor utställning med alla de här bilderna [Anneli pekar på en vägg full med bilder] som visas i Husby konsthall. Det kommer också vara ett seminarium där vi ska träffas och diskutera varför det inte finns något konstmuseum för Outsider Art i Sverige.”

Outsider Art-museum finns i många andra länder, men inte i Sverige. Det vill vi försöka ändra på. Vi kommer ha öppet hus i våra ateljéer och lansera en ny hemsida. Vi firar hela hösten kan man säga.

Vetevärmare tillverkad av vitt tyg och fylld av vetekärnor. Den har formen av en tumvante med en bild av en stor blå hand med rosa naglar tryckt ovanpå.
”Vetevärmare” av Edvin Mattisson (2013)

Vilka är det som driver Inuti?

Det är en stiftelse som har en styrelse som består av olika personer, förklarar Anneli. Styrelsen träffas cirka åtta gånger per år och har möten. Sedan finns det en ledningsgrupp som träffas varannan vecka och leder arbetet i stiftelsen.

Vi som är anställda har olika arbetsuppgifter. Jag jobbar som konstnärlig ledare. Det betyder att jag leder det konstnärliga arbetet och övergripande. Jag jobbar inte så mycket i ateljéerna, utan med stora projekt och söker projektbidrag. Jag arrangerar workshops och kontakt med till exempel OPENART i Örebro eller Husby konsthall. Så jag är lite mer som en projektledare kring konstverksamheten.

”Nätverk” av Hanna Björklund
Tråd på nät.
Titeln är ”Nätverk” måtten är ca 250 x 200 x 40 cm av Hanna Björklund, 2008.
Åtta broderier på ett tunt nät som är så glest att man kan se rakt igenom det. Broderierna från vänster till höger. Det första broderiet är en vit tråd sydd med stora stygn i en v-form, det andra en svart tråd i stora stygn till formen av en trekant, det tredje en orange trappstegsliknande form och det fjärde en svart tätt broderad form som liknar ett tjockt kors. 
Det femte ett litet kvadratiskt broderi med gröna, blåa, gula och röda kvadratiska former, liknande trappsteg, ett blått kvadratiskt streckat mönster i mitten mot en vit bakgrund, det sjätte ett litet rektangulärt broderi med turkos, gröna, orange, och svarta rektanglar på en röd botten broderiet täcker hela ytan. Det sjunde en gul broderad form, sydd på ett glest nät. Tråden i broderiet är gult ullgarn och formen liknar en trappa med tre steg, stygnen får trådarna att ligga parallellt med varandra.
Det sista ett långt broderi med vit tråd i långa luftiga stygn i en lång rad och en liten tätt broderad fyrkant med fantasiformer i grön, orange och blå garn på en vit botten.
”Nätverk” av Hanna Björklund (2008)

Har ni sponsorer? 

Vi har inte så mycket sponsorer. Vi söker projektbidrag från till exempel region Stockholm eller kulturförvaltningen. Sedan är vi en LSS-verksamhet, förklarar Anneli.

”LSS:en ger alla rätt till en meningsfull daglig verksamhet. Då kan man säga att vi säljer ateljéplatser för målgruppen, personer med funktionsnedsättning. Olika kommuner runt Stockholm och Stockholms stad köper platser hos oss, så det är det som finansierar verksamheten i huvudsak.”

Slutligen, hur söker man plats hos er om man vill jobba här?

Det kan gå till på lite olika sätt. Ofta är det någon som hört talas om oss, varit på någon av våra utställningar, eller har en anhörig, god man eller handläggare som är nyfiken på vår verksamhet. Då får man komma på ett möte, titta runt och se hur det ser ut. Kanske man bestämmer att prova på en period, innan man bestämmer sig om man vill jobba här, berättar Anneli.

De flesta hos oss har gått någon form av konstnärlig utbildning. Estetisk utbildning antingen på grundskola eller gymnasium eller eftergymnasial utbildning. Det finns till exempel en skola som heter konstskolan Linnea. Det är en treårig eftergymnasial konstskola för personer med funktionsnedsättning, och en del av eleverna där kommer till oss efter sin utbildning.

”Grejen är att vi jobbar med konst fem dagar i veckan. Det betyder att de som kommer till oss är väldigt drivna. De vill verkligen jobba med konst, det är inte så att man är lite intresserad eller kanske vill måla någon gång ibland. Konst är det man vill ägna sig åt!”

FAKTARUTA

Lär dig mer om Inuti och följ deras arbete.

Hemsida: www.inuti.se

Instagram: @inuti_ateljeer och @inuti_textila_ateljen

Facebook: @inutigalleri


Ur Inuti Collection:

En lysande röd färg dominerar bilden. En bit upptill på bilden slutar det röda i en rak linje tvärs över bilden, ovanför linjen är färgen blå. Utspridda över hela bilden finns tio blå runda rundlar. Både den röda och den blå färgen är rinnig, med färgränder över bilden.
”Kor” av Fredrik Jansson (2010)
Sofia av Massau” av Momoko Takamatsu
Kolteckning på målat underlag
Kolteckning på målat underlag. En kvinna sitter på en stol och hennes ögon ser rakt på betraktaren. De svarta kollinjerna är lite suddiga, det gör att hon ser ut att röra sig.
”Sofia av Massau” av Momoko Takamatsu (2011)
Bilden är en stad sedd snett ovanifrån med ett turkosblått hav. Intill havet ligger en stad den har tydligt tecknade hus, många olika byggnader och långa raka gator allt är tecknat med räta linjer. Färgskalan är mjuk och ljus, den verkar vara färglagd med färgpennor.
”Egyptisk stad II” av Kristoffer Ekelund (2012)
Bilden har en ljusblå bottenton. Mitt på pappret finns en krumelur som inte liknar någonting. 
Nederst på krumeluren finns två smala svarta ”fötter” och från varje ”fot” slingrar sig en smal dubbel linje.
”Utan titel” av Julia Kaiser (2019)
Fyra kanske fem figurer tecknas med svarta linjer så att de framträder mot den målade bakgrunden. De är mycket enkelt tecknade med svarta och vita linjer, ögon, mun, näsa och avlånga eller runda kroppar, två av dom sträcker sig in från sidan på bilden.
”Figurer II” av Linda Persson (2005)
Bronsskulpturen har formen av ett foster, det har ett stort huvud, pannan och kinden är tydliga. Ryggraden och rumpan är vända nedåt, två små armar och två små ben sträcks uppåt. Mitt på magen sitter en bit navelsträng som också den sträcker sig uppåt.
”Foster” av Charlotte Erlandsson (1999)
Porträtt av en kvinna, målad i flera grå toner. Hennes huvud är placerat strax över mitten på bilden, blicken är tankfull, ögon vilar på någonting utanför bilden, hon har en allvarlig och vemodig min. Håret är uppsatt och kläderna tycks gammeldags.
”Charlotte av Storbritannien” av Ellinor Tingåker (2017)
Verket visar två väggar, som står i en vinkel mot varandra, den vänstra väggen har en vit kritaktig färg. Den högra väggen har en mellanbrun färg och mitt på den väggen finns en tom öppning lika stor som ett fönster. Genom öppningen ser man att det där innanför finns ett svart golv och ytterligare en vägg.
”Scen” av Henrik Pätzke (2013)
Grafiskt tryck av en svart figur, en fågel som omges av vibrerande vita och svarta streck och linjer. Hela bilden, fågeln och strecken är ett grafiskt tryck som är skapat med en kniv i en linoleumplatta.
”Fågel” av Mikael Carlsson (2000)
En kvinnofigur målad liggande på sidan med den ena armen sträckt upp över huvudet och den andra vikt framåt med handen under huvudet på en mörkgrön kudde. Hon är enkelt målad med svarta linjer som avgränsar färgfälten och kraftiga gula, oranga, blå, gröna toner.
”Le Bronzé” av Thierry Degeyter (1998)
En mörkgrå skulptur föreställande ett ansikte med en form som är oval och placerad direkt på en fyrkantig ljusare sockel. Pannan är hög, Ögonhålorna är stora men ögonen är stängda, näsan är liten och nätt, kindknotorna är höga den raka munnen är stängd och de smala tunna läpparna putar utåt.
”Självporträtt” av Cecilia Timdahl (2010)
Akvarell av ett ansikte i skira toner på en man fyller nästan hela bildytan, det är placerat så att ögonen hamnar mitt i bilden och det är lite vänt åt sidan, man ser det vänstra örat. Han lutar huvudet åt andra sidan och ser nedåt med blicken.
”Självporträtt 1” av Jonas Larsson (2009)
En fantasifigur sedd från sidan, han är tecknad med en svart linje mot en blå bakgrund. Den blå färgen är blandad med lite grönt och lila, det ger färgen ett levande och skimrande intryck. Figuren står still med en hand i fickan och med en pipa i munnen.
”John Bauer” av Peter Orrje (2010) beskuren.
”Punk is not dead” av Arne Larsson
Tuschteckning
Titel ”Punk not dead”, bredd 21 cm och höjd 29 cm, av Arne Larsson, 1998.
Överst på bilden textat med svart tuschpenna:
I DON´T CARE WHAT YOU SAY AND I LIKE TO BE DRUNK (AND=överstruket) COS I BELIEVE IN EXPLOITED!!
(Översättning:
Jag bryr mig inte om vad du säger och jag tycker om att bli full för jag tror på Exploited.)
På bilden finns fyra tecknade Punkfigurer, de är tecknade som karikatyrer deras ansiktsdrag har överdrivits så att de ser mer ut som seriefigurer än vanliga människor.
Figuren överst till vänster har runt ansikte, svart spetsigt hår, svart färg runt På bilden finns fyra tecknade Punkfigurer, de är tecknade som karikatyrer deras ansiktsdrag har överdrivits så att de ser mer ut som seriefigurer än vanliga människor. Teckningen refererar till punkbandet Exploited.
”Punk is not dead” av Arne Larsson (1998)
Tuschad teckning. Överst i mitten på bilden finns ett huvud med trekantig ansiktsform med stort svart hår, svarta ögonbryn, stirrande svarta ögon, nästan arga, de ser nedåt på något som är utanför bilden och på hakan svart skäggstubb.
”Utan titel” av Mattias Johnsson (2008)
På bilden står fyra figurer bredvid varandra, en har blont hår. och står vänd åt sidan. De tre har svart hår och fint tecknade ansikten. Alla bär svarta skjortor, svart bälte, grå byxor samt svarta boots, de har armar och ben som om de stod på en scen och hade en publik.
”Utan titel” av Alexei Gerasimchuk (2019)