Kulturrådet – en myndighet för kultur

Vad är Kulturrådet? Vi bestämde oss för att ta reda på det och stämde träff med Karin Westling på Kulturrådet. Karin arbetar med tillgänglighet på Kulturrådet och för att kulturlivet ska bli mer tillgängligt och inkluderande för personer med funktionsnedsättning. Vi hade ett samtal om bidrag, tillgänglighet, kulturskolan och att du som besökare kan ställa en direkt fråga till ett museum om varför de inte har visningar på lätt svenska.

Hur jobbar Kulturrådet med artikel 30 i FN:s Funktionsrättskonvention, som handlar om rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällets kulturliv?

Karin berättar att de informerar kulturlivet om Funktionsrättskonventionen. Konventionen ligger till grund för funktionshinderspolitiken i Sverige. Kulturpolitiken säger att alla ska ha rätt att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken och funktionshinderspolitiken har samma målsättning, att alla ska ha likvärdiga villkor att delta i kulturen.

Jämfört med många andra områden i samhället så tror ändå Karin att kulturen är ganska bra på tillgänglighet.

”Jag skulle nog vilja påstå att utvecklingen har gått från att man bara tänker på personer med funktionsnedsättning som publik eller mottagare, till att man i mycket högre utsträckning pratar om personer med funktionsnedsättning som konstnärer och utövare också.”

Vilka tips och råd ger ni till institutioner som vänder sig till er för att bli mer tillgängliga?

Vi har information på vår webbplats med länkar till aktörer och andra myndigheter som har olika typer av expertkunskap. Vi försöker också koppla ihop kulturaktörer som arbetar med tillgänglighet. Om det till exempel finns en kulturaktör som vill bli bättre på tillgänglighet, eller söker samarbete, så kan vi tipsa om andra kulturverksamheter som redan jobbar bra med integrering och tillgänglighet i olika delar av landet, förklarar Karin.

Vi har ett uppdrag att främja tillgänglighet, jämställdhet och liknande perspektiv, det ingår också som en del av vår bedömning av de bidragsansökningar vi får. Karin ger exempel att olika sätt en verksamhet kan bli mer tillgänglig på är genom att använda syntolkning, teckentolkning och texttolkning. Men det är inte Kulturrådet som gör de här sakerna, de ger bidrag till andra som får det att hända.

”Vi är ju inte operativa. Vi ska fördela pengar så att det HÄNDER. Vi ska informera, ge och ta fram kunskapsstöd. Genom att vi ger bidrag till olika projekt och verksamheter så händer det nya saker och kulturlivet utvecklas.”

Det är många som söker bidrag hos er. Har du något exempel på en bra verksamhet som får bidrag?

Det finns många jättebra exempel som till exempel svenska ShareMusic and Performing Arts. Det är ett nationellt kunskapscenter som bland annat gör produktioner med konstnärer och artister med funktionsnedsättning och anordnar kurser, berättar Karin.

Skånes Dansteater i Malmö är också ett bra exempel, fortsätter hon. De jobbar med integrerade ensembler och workshops. Professionella dansare bjuder in ungdomar med funktionsnedsättning att träna och dansa med dem.

Vad spännande att dans och teater ligger i framkant!

Den moderna dansen har kommit långt, tycker Karin. Dans har varit en konservativ konstform, som har handlat om perfektion. De som nu driver på utvecklingen inom dansen jobbar med en konstnärlig utforskning av kropp och identitet.

Om man pratar generellt om danskonsten, fortsätter Karin, vet jag många danskompanier som haft många kontakter med England och utbyten med konstnärer med funktionsnedsättning.

I England och Holland finns en annan syn på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Där utmanas personerna ofta att prestera inom kulturen för att få bidrag till sin arbetsplats, kulturen där har en högre standard än i Sverige. Det är jättebra att bjuda in och lära av varandra.

Ja, många svenska aktörer har ett internationellt samarbete med länder både i och utanför EU. Man vill lära av varandra, få intryck och utveckla scenkonsten, bekräftar Karin.

Kulturrådet ger pengar till Kulturskolan. Jag tycker Kulturskolan är viktig, det är nog en bra start för många barn och den finns överallt i Sverige. Vad är tillgänglighet i Kulturskolan?

Vi har ju fått uppdrag på senare år att stärka de kommunala kulturskolorna, säger Karin. Det ingår i uppdraget och är jätteviktigt i det här sammanhanget att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska nås av kulturskolans verksamhet.

I Kulturskolan handlar det om att det ska finnas en kunskap bland skolorna och lärarna, berättar Karin. Att man både vill och har förståelse för bra pedagogiska metoder. Att man kan jobba på ett tillgängligt sätt och att lärandet är tillgängligt.

”Det är många som har lyft fram kommunala musikskolan som grunden till det ’svenska musikundret’. Att få den där utbildningen inom konst och kultur i unga år.”

Satsningar görs ofta för barn och för ungdomar upp till cirka 25 år, sen tar det stopp när jag är vuxen. Men Moderna museet har till exempel satsningar med visningar på lätt svenska. Många tänker nog bara på fysisk tillgänglighet och glömmer tillgänglighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Ofta har de stora institutionerna bättre förutsättningar för att jobba långsiktigt med tillgänglighet, än en liten grupp. En liten grupp kanske får jobba jättemycket för att dra in pengar och många jobbar ideellt. Men visningar på lätt svenska är ett exempel på något som även skulle kunna hjälpa andra grupper i samhället, bekräftar Karin.

Jag har kontaktat Nationalmuseum. De sa att de kanske kunde göra något liknande som Moderna museet, men jag tror att de behöver en liten morot och få lite extrastöd.

Nationalmuseum till exempel, får inte bidrag från Kulturrådet. De stora nationella museerna får sina uppdrag direkt från Kulturdepartementet. De har tillgänglighet i sitt uppdrag. Men Kulturrådet kan inte ställa några krav på dem, förklarar Karin. Då är det bra att du vänder dig direkt till aktörer, som Nationalmuseum, med sådana frågor och förslag.

Slutligen, har du något till tips till den som vill söka bidrag hos Kulturrådet?

Vi har mycket information på webben om våra bidrag. De mesta bidragen går till professionell verksamhet. Men har du idéer och tycker det ser ut att fungera ihop med beskrivningen för bidraget, så ring en handläggare på Kulturrådet och fråga.

Sedan har kommunerna och regionerna kulturförvaltningar för kulturverksamhet, där kan man också söka pengar.