Telefonfabriken – en scen på ALLAS villkor!

Den nya scenen Telefonfabriken har nyligen slagit upp portarna och kommer att agera hemmascen åt Mosaikteatern. Fokus har legat på att skapa en scen där alla ska kunna delta, både som publik, scenarbetare och skådespelare. Vi på iMAGO har pratat med Leia Lette, verksamhetschef på Mosaikteatern och producent på Telefonfabriken, om arbetet med scenen och planerna för dess framtid!

I alla konstformer är det inte bara viktigt att ha rätt artist, utan också att ha rätt lokal. Det är inte bara för prestigens skull som artister uppträder på stora arenor eller filmer visas i biosalonger. Det är för att ge den rätta känslan och de rätta förutsättningarna för att artisterna och deras verk ska kunna komma till sin fulla rätt.

Den nya scenen Telefonfabriken är gjord för att skådespelarna och scenarbetarna ska kunna jobba med sin konst oavsett funktionsvariation. Det är en unik satsning som har fokuserat på att skapa en scen som är anpassad för personer med olika former av funktionsvariationer. Ingen besökare, vare sig publik, artist eller scenarbetare, ska bli stigmatiserad på grund av någon form av funktionsvariation.

Att ha en professionell scen, som kan höja upplevelsen av scenkonsten, har alltid funnits som en vision. Stiftelsen Mosaik har funnits i 14 år och nu har scenkonstverksamheten Mosaikteatern äntligen fått sin egen hemmascen. Scenen ska också fyllas av annan spännande nationell och internationell scenkonst, film, seminarier och arrangemang som vänder sig till eller som anordnas av personer med funktionsvariation. Precis som delar av de som idag arbetar på Mosaikteatern och har funktionsvariation.

Med tillgänglighet i fokus

Detta har gjorts på en rad olika sätt. Det är allt från rörligt ljus, som styrs både via ordinarie teknikplats alternativt en dator eller padda, för att rikta ljus utan att behöva klättra i tak, till teleslinga för personer med hörselnedsättning. Tillgänglighetskonsulter var med under arbetet för att identifiera vad som behövdes för att scenen skulle vara tillgänglig för så många som möjligt.

Under byggnationen kom dock olika typer av utmaningar som försenade bygget. Det absolut största hindret var att under byggnationstiden började den stora pandemin. Det ledde givetvis till förseningar, då det begränsade hur många personer som kunde vara på plats. Samtidigt var det en fördel att inte alla kunde vara på plats på samma gång, då Mosaikteatern förlorade en del av sina ordinarie lokaler.

Det var också svårt då Mosaikteatern fortfarande hade en verksamhet att bedriva, trots att en ny scen konstruerades i byggnaden. Byggarbete är inte precis en tyst process, utan märktes konstant under den normala verksamheten.

Problem görs till nya möjligheter

Mosaikteatern gjorde det bästa av situationen som de ställdes inför. De började göra mer och mer hemma, som att lägga upp filmer och danser online, i stället för att befinna sig i lokalen. Det gjorde att verksamheten kunde fungera nästan som vanligt trots både scenkonstruktion och pandemi. Skådespelarna och dansarna arbetade olika dagar i veckan för att hålla nere antalet personer på plats samtidigt, berättar Leia.

Hon betonar också den professionalitet, hjälpsamhet och förståelse hon möttes av från byggarbetarna. Studiobyggarna som byggde Telefonfabriken lämnade ett djupt intryck på henne.

Det var inte bara negativa överraskningar som mötte dem längs vägen, utan även positiva. Under processen har privata aktörer gått in och hjälpt till att finansiera byggnationen av Telefonfabriken. Det ledde till att de kunde göra ännu mer än vad de först trodde var möjligt utifrån de ursprungliga ekonomiska förutsättningarna.

Arbetet med tillgänglighet tar aldrig slut

Arbetet med att skapa en tillgänglig scen för personer med funktionsvariationer är inte klart, och kommer antagligen aldrig att bli det. Enligt Leia är det fortfarande mycket kvar som de vill göra för att scenen ska bli ännu mer tillgänglig för skådespelare, scenarbetare och publik.

De vill ta bort trösklar, bokstavligt talat, som gör scenen mindre tillgänglig än önskat. De önskar även skaffa fler rörliga ljus, samt införa ny teknik allt eftersom tekniken utvecklas.

Att skapa en tillgänglig plats är en ständig process som aldrig tar slut. Det finns alltid fler saker att tänka på och nya lösningar att införa.

Kraftigt uppvaknande till en väntande publik

Efter allt detta arbete har Telefonfabriken äntligen öppnat upp för allmänheten och intresset för scenen verkar definitivt finnas där. Trots omvärldssituationen, som de senaste två åren har varit väldigt spänd av olika anledningar, så har det inte varit svårt att fylla platserna. Under invigningsföreställningen av scenen uppträdde skådespelarna inför en fullsatt publik.

Efter den här invigningen satsade Mosaikteatern för fullt på sin nya scen med en festivalmånad under april månad. Det blev fyra olika föreställningar som spelades upp.

Det märks tydligt att alla har varit ivriga att få inviga den nya scenen. Det känns verkligen fantastiskt att se Telefonfabriken fullsatt, då Mosaikteatern efter 14 år av verksamhet nu har fått sin egen hemmascen. Byggd på deras villkor och som möjliggör för dem att spela teater på deras egna villkor. Det förtjänar de verkligen och av invigningen att döma, ser det ut som att Telefonfabriken och Mosaikteatern har en strålande framtid att se fram emot.