Den här artikeln bjuder vi på, mycket nöje!

Syntolkning – att se med öronen

Vi besökte Lotta Lagerman som är kursansvarig för syntolksutbildningen på Fellingsbro folkhögskola. Under vårt samtal fick vi veta mer om vad syntolkning är, varför det är viktigt och hur det kan gå till.

FOTO: Porträtt på Lotta Lagerman.
Porträtt på Lotta som står framför entrén till Fellingsbro Folkhögskola. Lotta är en äldre kvinna med kort blont hår. Håret ser lite busigt ut då hon har på sig ett headset. Det är hörlurar med mikrofon som sticker fram, hennes syntolksutrustning. Lotta ler glatt mot kameran. Hon har ett mörk-cerise långärmad tröja. Runt halsen har hon ett svart tyghalsband. Halva halsbandet har ett svart tunt band och den främre delen som hänger ner över bröstet har som runda knappar, där varje knapp skiftar i regnbågens färger.
Lotta Lagerman

Hej Lotta! Vi börjar från början med frågan, vad är en syntolk?

En syntolk är en person som pratar, och berättar vad som syns på en bild, en film, teaterföreställning, eller i omgivningen.

Målgruppen för syntolkar är människor som inte ser alls, eller har olika grader av synnedsättning. En syntolk finns i ett sammanhang, där det finns något som man vill berätta eller förmedla.

FOTO: Lotta berättar om syntolkning.
En bild på Lottas ansikte i inomhusmiljö. Lotta sitter halvt i profil och har blicken fäst på någon vid sidan av bilden. Hon har munnen lite lätt öppen och ser ut att prata. I bakgrunden anas en bokhylla med böcker.
Lotta berättar om syntolkning.

Varför är syntolkning viktigt?

Oavsett vad du har för funktionsnedsättning, ska du kunna ta del av det samhället erbjuder oss. Det handlar om alla människors lika värde. Personer med synnedsättning skulle bli väldigt utanför, om syntolkning inte fanns.

På Facebook och Instagram har jag flera vänner som är blinda. När jag beskriver en bild som jag lägger in, får jag tummen upp (like/gilla) av dem. Då får de hänga på och vara med.

Tänk er vad mycket bilder som aldrig beskrivs. De heter bara bild 1, 2, 5, jpeg och så vidare. Det finns enormt mycket man utestängs ifrån, om man inte ser.

FOTO: Lotta och Mathilda i samtal.
En bild på Lotta och Mathilda från sidan. Mathilda sitter i en soffa och lutar sig fram över ett litet runt bord. Hon ser fokuserad ut. Mathilda har mörka kläder, glasögon och mörkt långt hår, bakåtstruket i en tofs. På andra sidan bordet sitter Lotta i en fåtölj med benen i kors. Hon pratar. I bakgrunden syns bokhyllor fulla med böcker. Miljön är ljus och luftig.
Lotta och Mathilda i samtal.

Om man vill bli syntolk, hur gör man då?

Sök dig till Fellingsbro folkhögskola, som har Sveriges enda syntolkningsutbildning. Utbildningen startar varje höst och eleverna läser på distans i ett år på halvfart. Eleverna får sitta hemma och se filmer, syntolka dem och skicka in syntolkningen som ljudfiler till oss. Vi har också uppgifter där man skriver manus och jobbar med att få in texten där det passar under filmens gång.

Innan pandemin hade vi åtta träffar per år. Då träffades eleverna på skolan för att uppleva och utföra syntolkning live. På grund av pandemin och vissa besparingskrav kommer vi inte träffas lika ofta.

Vad gör er syntolksutbildning unik?

Det är den enda utbildningen i Sverige. Den är även unik i världen. När vi har rest på internationella konferenser, där det finns syntolkar, har vi märkt att vår utbildning innehåller mer än de andra europeiska utbildningarna.

Européerna blir alldeles paffa när de hör om våra 450 timmar som eleverna har från utbildningen. Utbildningen på utländska universitet fokuserar på föreläsningar, snarare än att träna på att syntolka.

FOTO: Lotta är redo för syntolkning.
Lotta står utomhus i en grönskande miljö och har precis tagit på sig sitt headset. Hon har händerna vid öronen, som för att justera hörlurarna. I ena handen håller hon en svart dosa med en lång sladd som går till vänster hörlur. Mikrofonen som fäster vid vänster hörlur sticker fram vid sidan om munnen på henne.
Lotta är redo för syntolkning.

Har ni några utbyten och samarbeten under utbildningen?

Vi vill att eleverna ska lära sig av varandra under utbildningstiden. De får regelbundet göra egna syntolkningar av samma bit från en film. Sedan lyssnar de på varandras tolkningar och kommenterar arbetet. Då hör de hur andra fokuserar annorlunda på olika saker, eller tolkar samma sak på ett annat, kanske bättre sätt.

Vi samarbetar med personer med olika typer av synnedsättningar. Då kan vi rådfråga dem vad de tycker om elevernas syntolkningar, eller hur elevens röst låter. Har den bra klang? Är det en tydlig röst? Det kan vara bra att rösten utmärker sig; att den verkligen passar som syntolksröst. De synnedsatta kommer ju i framtiden lyssna på de färdigutbildade eleverna.

”Ta ljudböcker som exempel. Folk verkar älska Krister Henrikssons inläsningar. De kan välja en ljudbok enbart för att han läser in den och välja bort andra böcker, för att de inte gillar en annan inläsares röst. Vi människor kan vara rätt känsliga med sådant.”

Vilka uppdrag brukar syntolken få?

I dag får vi framför allt uppgifter på teater, konstvandringar och bio live. Vi syntolkar också filmmanus från de filmer som Svenska Filminstitutet har bidragit med. Det är inspelat i förväg av oss och går sedan vidare till olika TV-bolag.

FOTO: En mottagare.
Lottas händer håller en mottagare mot ett grått träbord. I ena handen håller Lotta en svart dosa med en liten display och en grå rund knapp med mikrofon-symbol. Det står ”Listen” på dosan och en gul klisterlapp med nummer ”0001”. En sladd sticker upp och den grenar sig i två. I förgreningen har någon trätt indianpärlor i kulörta färger på sladden.
En mottagare.

Kan du beskriva hur det är att syntolka en film eller en teater?

För att syntolka en film behöver man se filmen två-tre gånger, innan man tolkar i skarpt läge. Lär dig namn på karaktärerna, sätt namn på miljöer och omgivning och tidpunkten om det är ett annat sekel, dag eller natt, eller årstid. Det berättas inte alltid i filmen. Man behöver kunna allas namn när de pratar, men även hur handlingen i filmen kan förklaras.

Det är viktigt att hitta tajmingen när något är roligt i filmen. Finns det en del i filmen där jag märkt att den seende publiken skrattar åt, något de tyckte var roligt? Då är det superviktigt att vara i god tid för just den delen, så skämtet inte kommer efteråt. Min ”egen” publik ska skratta på samma ställe som den seende publiken.

Live-tolkar vi på bion meddelar vi publiken att den här filmen syntolkas live. Vi kan höras lite i början av filmen, men det brukar tona bort när man kommer in i filmen och följer handlingen i stället. I en biosalong brukar jag sitta längst fram, så mitt prat inte ska störa de andra biobesökarna.

På teatern sitter vi syntolkar i ett annat rum och tittar på en skärm som visar det som händer på scenen. Det är lite annorlunda, men det är mycket bättre än att sitta i teatersalen och riskera att störa skådespelarna i utövandet av deras konst.

FOTO: Syntolkens sändare.
Fokus på del av en svart låda med kraftiga metall-lister och metall-beslag. Lådans innehåll är delvis höljt i mörker. I lodräta rader sitter svarta dosor. Ovansidan har en ingång för hörlurar och en rund knapp. Bredvid lådan, delvis ur fokus, ligger hörlurar och en DVD-film och en bok.
Syntolkens sändare.

Har det hänt att ni fått skit under arbetets gång?

Jag tror det har hänt en gång. Vi var på Filmstaden och någon i publiken sa att vi pratade hela tiden, men det var först efter filmen som de klagade till personalen i kassan. Personen kanske inte hade hört min information inför filmen, eller inte förstått syftet.

Då kan jag förstå att de retar upp sig. Vi hade förvarnat, mer kan vi inte göra. I de allra flesta fallen tycker folk att det har gått jättebra och märker ingenting.

Och en sista nyfiken fråga. Har det någonsin hänt att du tolkat ett konstverk och samtidigt tänkt, ”Vad är det här för något?”

Jo, det har jag. Men samtidigt jobbar jag mycket med bild och form, så jag känner mig bekväm i det. Det finns egentligen knappt något ämne som inte går att syntolka!

FAKTARUTA

Visste du att…

Vi syntolkar bilderna på iMAGOs hemsida. Lyssna på våra bilder med ditt uppläsningsverktyg, eller våra egna inläsare som läser upp syntolkningen efter artikeltexten.

Under 2021 samarbetar vi med Ann-Charlotte Enocksson, utbildad syntolk, som syntolkar konstverken från varje konstnär. Övriga foton i iMAGO syntolkas av Kerstin Björsson, konstvetare.

Dela denna artikel